Detta har hänt
Kriminalvården bedömer i en ny kapacitetsrapport att Sverige kan behöva upp till 45 000 fängelse- och häktesplatser inom 15 år. Myndighetens årliga kostnader beräknas därmed öka från 24 miljarder kronor år 2026 till mellan 80 och 85 miljarder kronor varje år. Samtidigt har remissbehandlingen avslutats för utredningen SOU 2026:30, som föreslår att rätten till enrum i häkte avskaffas och att intagna ska kunna hållas kvar i polisarrest. Enligt tre kriminologer vid Stockholms universitet överstiger den årliga merkostnaden på omkring 60 miljarder kronor finansminister Elisabeth Svantessons (M) beräknade reformutrymme för hela nästa mandatperiod.
Vår analys
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har beräknat statens reformutrymme till 50 miljarder kronor sammanlagt under fyra år, men Kriminalvårdens expansion kräver ensam en ökning med runt 60 miljarder kronor varje enskilt år. Den vanliga debatten har fokuserat på strafflängder, men har helt utelämnat varifrån pengarna ska tas och vilka verksamheter – som skola, vård och socialtjänst – som tvingas betala med nedskärningar. Utredningen SOU 2026:30 erkänner dessutom öppet att de föreslagna försämringarna av häktades rättigheter varken bygger bort krisen eller skapar nya platser. Efter att remissvaren nu lämnats in ligger beslutet hos regeringen, som måste välja om förslagen ska läggas fram för riksdagen trots varningar från Justitieombudsmannen.
Förklarat
Ett häkte är en låst anläggning där personer sitter inlåsta i väntan på rättegång, till skillnad från en fängelseanstalt där dömda avtjänar sitt straff.
Ändring 19 oktober 2026: Rubriken sade tidigare att utbyggnaden ”kostar” 60 miljarder mer om året. Det är en beräkning för de kommande 15 åren, inte en kostnad i dag, så vi har ändrat till ”kan kosta”.
Kommentarer (0)