Detta har hänt
För första gången sedan 2014 läser unga födda i Sverige vidare på högskolan i högre grad än unga födda utomlands, visar ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Skiftet gäller elever som tog gymnasieexamen 2021 och följdes upp inom fem år. Nedgången förklaras helt av att färre män födda i ett annat land fortsätter till högre utbildning, där andelen föll från 63 till 57 procent på två år. Huvudorsaken enligt SCB är att andelen män födda utomlands som läser högskoleförberedande gymnasieprogram rasade från 65 procent år 2019 till 51 procent år 2021.
Vår analys
I ett decennium har verkligheten krossat den vanliga fördomen om att nya svenskar inte vill satsa på studier. Unga födda utomlands har konsekvent gått till högskolan i högre utsträckning än gamla svenskar. När den trenden nu bryts för unga män är det inte ambitionen som har försvunnit. Det är skolans förmåga att fånga upp dem som har havererat.
Politiker talar gärna om vikten av utbildning samtidigt som nedskärningar i skolan slår hårdast mot elever som behöver mest stöd. Att 14 procentenheter färre unga män läser högskoleförberedande program på bara två år är ett larm. När studie- och yrkesvägledningen brister och grundskolan släpper taget knuffas unga män bort från akademiska yrken.
Vem vinner på den utvecklingen? Inte Sverige, som skriker efter kvalificerad arbetskraft inom vård, teknik och skola. Däremot gynnas en debatt som vill reducera unga män med utländsk bakgrund till ett problem snarare än landets framtida akademiker.
Förklarat
Ett högskoleförberedande program är en gymnasielinje som ger grundläggande behörighet för att söka till universitet och högskola. SCB:s kategori 'födda utomlands' avser personer som själva invandrat, vilket är en snävare grupp än alla nya svenskar.
Kommentarer (0)