Detta har hänt
Antalet åtalade personer som riskerar utvisning har ökat kraftigt sedan regeringens skärpta lagstiftning trädde i kraft. I Stockholm, Göteborg och Malmö ökade åklagarnas utvisningsyrkanden sammanlagt med 242 procent under september månad jämfört med samma månad föregående år. Regeringens uttalade mål med regelskärpningen är att fler personer som begår brott ska lämna landet. Samtidigt lyfts nu farhågor från företrädare inom det svenska rättsväsendet kring utvecklingen.
Vår analys
När antalet krav på utvisning mer än tredubblas på ett enda år beror det inte på en plötslig brottsvåg. Det beror på att tröskeln har sänkts så kraftigt att utvisning håller på att bli ett standardkrav mot nya svenskar i domstolarna.
Regeringen säljer gärna reformen som handlingskraft och ordning. Men när rättsväsendet självt slår larm blottas baksidan: rättssäkerheten offras när utvisningsbeslut förvandlas till politiska poäng. För gamla svenskar handlar rättsprocessen om skuld, straff och återanpassning till samhället. För nya svenskar görs rättsprocessen allt oftare till en fråga om rätten att överhuvudtaget få leva kvar i landet.
Den relevanta frågan är vad jakten på utvisningssiffror faktiskt löser för Sverige. Den stoppar inte nyrekryteringen till brottslighet, men den garanterar att nya svenskar ständigt påminns om att deras tillvaro och rättigheter betraktas som villkorade.
Förklarat
Ett utvisningsyrkande innebär att åklagaren formellt begär att domstolen ska besluta att en person som inte är svensk medborgare ska tvingas lämna landet vid en fällande dom.
Kommentarer (0)