Detta har hänt
Efter mer än en månads protester från franska elever och studenter har regeringen presenterat flera satsningar på skolan. Högskolornas antagningssystem, Parcoursup, ska göras om så att lärosätena från och med år 2028 inte längre ser namnet på den sökandes gymnasieskola. Tidigare har elever från skolor i fattiga förorter och på landsbygden ofta valts bort i urvalet trots goda betyg. Regeringen lovar också att begränsa klassernas storlek till max 28 elever i utsatta områden från nästa år och att anställa 500 fler lärare i stället för planerade nedskärningar. Därutöver utlovas statliga miljardlån till regionerna för att rusta upp slitna skolbyggnader och universitet fram till 2030.
Vår analys
I Frankrike tvingas makten nu erkänna det som unga i landets förorter vetat i åratal. Postnumret på skolan har räknats mer än kunskaperna i huvudet. När antagningssystemet låter högskolor se skolans adress fungerar det som ett digitalt såll som stänger ute elever med minoritetsbakgrund och arbetarbakgrund.
Detta är en viktig lärdom även för Sverige. Här skylls skolmisslyckanden ofta på elevernas och föräldrarnas vilja till integration, medan den växande skolsegregationen och marknadsskolans vinstjakt lämnas orörd. Det franska beslutet visar att diskrimineringen inte sitter i elevernas ambitioner utan i systemens konstruktion.
Framgången visar också vad som faktiskt fungerar mot nedskärningar och strukturella hinder. Inga makthavare backar av artiga samtal vid runda bord. Förändring sker när unga människor organiserar sig, tar plats på gatorna och vägrar låta sin framtid avgöras av var de råkar bo.
Förklarat
Parcoursup är Frankrikes nationella digitala plattform där gymnasieelever söker och antas till högre utbildning vid universitet och högskolor.
Kommentarer (0)