Detta har hänt
I en debattartikel i nättidningen Blankspot kritiserar svensk-eritreanen Ephrem Gebregiorgis den nya mottagandelagen som trädde i kraft den 1 oktober 2026. Gebregiorgis pekar på att asylsökande nu som huvudregel måste vänta minst sex månader innan de får arbeta, om inte Migrationsverket har avgjort ärendet tidigare. Han lyfter även att lagen binder asylsökande till statliga boenden i tilldelade län med närvarokontroller tre dagar i veckan. Skribenten uppmanar oppositionspartierna att kräva snabbare tillträde till arbetsmarknaden och en öppen granskning av vad kontrollsystemet kostar skattebetalarna.
Vår analys
I åratal har politiker från höger till vänster upprepat samma krav: nya svenskar ska göra rätt för sig, lära sig språket och börja arbeta från dag ett. Sedan stiftar samma politiker lagar som uttryckligen förbjuder människor att ta ett jobb. Det handlar inte om ordning och reda, utan om ren politisk signalpolitik.
Vinnarna är de politiker som bygger sin makt på att peka ut människor på flykt som en passiv kostnad. Förlorarna är skattebetalarna och de arbetsgivare som skriker efter personal. I stället för att låta människor försörja sig bygger staten upp en dyr apparat av stämpelklockor och länskontroller som tvingar fram just det bidragsberoende som makthavarna säger sig avsky.
Frågan borde aldrig vara hur staten ska hålla människor borta från arbete. Frågan är vad det kostar Sverige när kompetens och arbetsvilja låses in i byråkratins väntrum.
Förklarat
AT-UND betyder undantag från kravet på arbetstillstånd. Det är ett intyg från Migrationsverket som ger en person rätt att arbeta i Sverige under asylprocessen.
Kommentarer (0)