Detta har hänt
Studenter som utbildar sig till ämneslärare i religion och historia vid Malmö universitet protesterar mot att de bara får drygt en föreläsning i veckan. Under en tioveckorskurs har studenterna haft tre hela veckor helt utan lärarledd tid, och fackföreningen Sveriges lärarstudenter har nu startat en nationell namninsamling för fler undervisningstimmar. Bakgrunden till den minskade undervisningstiden är det statliga produktivitetsavdraget, som sedan 1990-talet årligen skär ner anslagen till universitet och högskolor. Enligt fackförbundet SULF innebär besparingarna att en tredjedel av dagens studenter i praktiken undervisas utan statlig ersättning.
Vår analys
Varje vecka kliver politiker upp i talarstolar och kräver hårdare tag i klassrummen. De talar om ”svenska värderingar”, bristande integration och hur skolan ska lösa samhällets alla sprickor. Men när samma politiker ska finansiera utbildningen av de lärare som ska hantera just tro, historia och källkritik, skickar de studenterna hem till ensamma självstudier.
Det är inte i välbärgade villakvarter som konsekvenserna av urholkade lärarutbildningar landar först. Det är i klassrum där elever behöver lärare med djup ämneskunskap och trygghet i att bemöta fördomar och rasism. När blivande religions- och historielärare knappt får träffa sina professorer blir det eleverna med minst stöd hemifrån som får betala priset.
Makthavarna har råd att prata om integration dygnet runt. Men när det kommer till kritan behandlas skolan som en kostnad som ska bantas, inte en samhällsgrund som ska byggas.
Förklarat
Produktivitetsavdraget är ett statligt sparkrav som infördes på 1990-talet och innebär att myndigheter och universitet varje år får ett automatiskt avdrag på 1–2 procent av sina löneanslag för att tvingas effektivisera.
Kommentarer (0)