Detta har hänt
Magnus Lindberg, avtalsansvarig på GS-facket, kräver att arbetstidsförkortning även ska omfatta anställda på småföretag. Kravet framförs i tidningen Arbetet som ett svar till branschorganisationerna Gröna Arbetsgivare, Grafiska Företagen och Trä- och Möbelföretagen. Arbetsgivarorganisationerna menar att mindre företag drabbas hårdare av förkortad arbetstid och varnar för att kraven kan leda till fler konkurser. GS-facket pekar på att Sverige har Nordens längsta arbetstider och framhåller att Svenskt Näringsliv själva redan har kortare arbetstid för sina tjänstemän.
Vår analys
Debatten om arbetstid blottlägger en tydlig dubbelmoral. När tjänstemän och administratörer på Svenskt Näringslivs egna kontor jobbar kortare veckor ses det som modern personalpolitik. När nya svenskar och gamla svenskar som sågar virke, trycker papper eller plockar grödor kräver samma sak, larmar direktörerna om ekonomisk undergång.
Arbetsgivarna hävdar att småföretag inte klarar av förändringen och att arbetarna måste hålla tillbaka kraven för att rädda bolagen. I praktiken kräver man att personalen ska betala för kriser med sina egna kroppar och sin hälsa. Ett företag som bara överlever genom att tvinga sina anställda att jobba längre än i resten av Norden har inget hållbart recept för framtiden.
Många nya svenskar bär upp just de manuella branscher där slitaget är som störst. Att neka dem mer tid för återhämtning och familj handlar inte om företagens marginaler. Det handlar om makt och om vems tid som anses värdefull.
Förklarat
Arbetstidsförkortning innebär att den ordinarie arbetstiden sänks med bibehållen lön. Frågan avgörs vanligen i förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivare i kollektivavtalen.
Kommentarer (0)