Detta har hänt
Den 1 oktober trädde en ny mottagandelag i kraft i Sverige. Enligt lagen får asylsökande och personer med avlägsnandebeslut som huvudregel inte lämna länet där deras asylboende ligger utan skriftligt tillstånd från Migrationsverket. Myndigheten får bara bevilja tillstånd om det finns särskilda skäl, såsom domstolsförhandlingar, sjukvård eller begravning av en nära anhörig. Den som reser utanför sitt anvisade område utan lov kan få sin dagersättning helt indragen i en vecka för varje dag frånvaron pågår. Både Institutet för mänskliga rättigheter och Advokatsamfundet avstyrkte eller kritiserade delar av förslaget under remissrundan för att det gör en för generell inskränkning i människors rörelsefrihet.
Vår analys
När staten stänger in asylsökande bakom länsgränser handlar det inte om ordning och reda. Det handlar om att bryta kontakten mellan människor. Det är mycket enklare att driva en hård migrationspolitik mot nya svenskar om gamla svenskar aldrig möter dem i sin vardag, på bussen eller vid fikabordet.
Regeringen påstår ofta att den vill motverka parallellsamhällen. Här skapar staten själv ett sådant med lagboken som redskap. Människor som inte är misstänkta för något brott beläggs med reserestriktioner som annars bara används vid allvarliga säkerhetshot eller brottsmisstankar. Straffet för att besöka en släkting på andra sidan en osynlig gräns blir att staten drar in pengarna till mat.
Frågan är inte bara vad detta innebär i administrativ börda för Migrationsverket. Frågan är vad det kostar hela samhället när vi normaliserar att människors frihet villkoras utifrån var de är födda. När rörelsefriheten tas bort för de mest utsatta har principen redan försvagats för alla.
Förklarat
Mottagandelagen styr vilka regler som gäller för boende, ersättning och villkor för människor som söker asyl i Sverige. Dagersättning är det statliga bidrag på några tiotals kronor per dag som ska täcka mat, kläder och hygienartiklar under väntetiden.
Kommentarer (0)