Detta har hänt
Elva organisationer föreslår i en debattartikel i Dagens Nyheter fem åtgärder för att minska skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda personer. Skribenterna hänvisar till siffror där 61 procent av företagsledare uppger att religiösa eller kulturella attribut hos en arbetssökande påverkar dem negativt. Drygt 20 procent av företagsledarna uppger också att namn från Afrika eller Mellanöstern påverkar deras bedömning negativt. Organisationerna kräver bland annat höjd diskrimineringsersättning, snabbare validering av utländska meriter och att etableringsprogrammet öppnas för fler kvinnor. De vill även se mer yrkesinriktad SFI och långsiktig finansiering till civilsamhällets arbete.
Vår analys
Politiker tävlar ständigt om att kräva mer ”eget ansvar” och hårdare tag mot nya svenskar. Men när sex av tio chefer öppet medger att de sorterar bort människor på grund av kultur eller religion faller den retoriken samman. Problemet är inte att nya svenskar saknar vilja att arbeta. Problemet är en arbetsmarknad där fördomar tillåts styra rekryteringar utan att det får några konsekvenser.
Att höja diskrimineringsersättningen är ett nödvändigt första steg. I dag är skadestånden för diskriminering så låga att företag kan behandla dem som en obetydlig administrationskostnad. Det kostar i praktiken ingenting att välja bort en kvalificerad person med fel efternamn.
Det verkliga priset betalas i stället av samhället. När utbildade läkare kör taxi och ingenjörer fastnar i åratal av pappersexercis förlorar Sverige miljarder i outnyttjad kompetens. Det är dags att sluta fråga vad integrationen kostar, och i stället fråga vad den strukturella rasismen kostar landet varje dag.
Förklarat
Etableringsprogrammet är ett statligt paket med språkutbildning och praktik via Arbetsförmedlingen för vissa nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige.
Kommentarer (0)